HansErik.se
Sidan 1.
Sidan 2. Bilder Mc.
Sidan 3. Bilar Boden.
Sidan 4. Bil och MC.
Sidan 5. Boden en annan vinkel.
Sidan 6. Händelser att minnas.
Bodens Kommun
Bil G- stad 2011.

 

 

 Här nedan kan du se några bilder från Boden sett från ett annat perspektiv.

 

 

Frälsningsarmen kan i Boden se tillbaka på en verksamhet med början under förra seklet. 1892 öppnades kåren av kapten Axel Saxin och löjtnant Herman Kahnlund. Den startade med möten i snickare Isakssons gård på Sanden. Efter flera års ambulerande tillvaro i olika tillfälliga hyrda lokaler erhöll kåren 1901 en egen fastighet vid Lillån med adress Lillågatan 4. Strax intill på en på en öppen plats framför Cecil Kafé och Harnesk Foto hade armén en utmärkt plats för friluftsmötena på somrarna. Så har bodensarna ofta stiftat bekantskap med frälsningsoldaterna, sjungande enkla väckelsesånger ute i gatuvimlet. Men många har också blivit föremål för arméns uppsökande diakoni bland sjuka och åldringar. Med tiden kom armélokalen i vägen för planerad nybebyggelse. Då inköptes gamla Folkets Hus vid Kommendörsgatan. Efter omfattande renovering invigdes där våren 1967 en ny kårlokal. ( Källhänvisning till stycket här ovan, Bodens Kommun Från forntid till nutid. Frikyrkorörelsen Herbert Jacobbson. Tryckt 1980.)

 

Vid sekelskiftets börjen var det säkert många munnar som skulle mättas, stora familjer, långa arbetsdagar och låga löner. Tillvaron var som vi kan förstå inte så lätt för de flesta på den tiden, och egentligen är det ju inte så länge sedan heller, historiskt sett. Kanhända historien upprepar sig med de som får det bättre på mångas bekostnad?

 

Armélokalen Lillågatan 4, kan också sägas var belägen mellan Polishuset och nuvarande glasmästeriet, dvs ån som flyter fram mellan bodån och "svandammen" sjön nedanför Hildursborg. Svandammen var ett trevligt ställe där man kunde mata svanar och änder sommartid.

 

Våren 1967 invigdes kårlokalen Komendörsgatan, gamla Folkets Hus. 

Den epoken är nu också slut, då man hade sista mötet den 2/9 2009. Frälsningsarmèn fortsätter

sin verksamhet i Boden tillsammans med Elimförsamlingen på Kyrkgatan.

 

Det kan verka avlägset när tänker tillbaka, nu med avtalsenliga löner reglerad arbetstid och

lagen om ansällningskydd (LAS). Men som sagt tidigare är det inte så länge sedan från historiskt

perspektiv sett, när fattig-Sverige reste sig upp från från godtycket som kuvade befolkningen.

 

Nu i den modärna tiden eller som säger "det är nya tider nu" vilken referensram använder man

då i det begreppet och vad avser man med nya tider? Detta är frågor som måste ställas.

 

Med all tydlighet styrs landet in och bort från begrepp som solidaritet och lika löner. Lägavlönade

sätts på undantag, arbetslösa jagas, sjuka och pensionärer jagas också, godtycket är på återtåg

in i den "nya tiden" med all tydlighet.

 

Frikyrkorörelsen och folkrörelserna torde ha samverkat på ett mer nära sätt förr i tiden, detta

genom att man rimligen kom från likartade förhållanden och därför kunde identifiera sig med

de usla förhållanden man då levde i.

 

Engelsmannen Wiliam Booth grundaren av Frälsningsarmèn föddes den 10 April 1829 och

dog 21 Augusti 1912. Han såg misären, fattigdomen, men också människornas behov av hjälp

och stöd på olika sätt. Att erbjuda frälsning och socialt engagemang i misären som många på

den tiden såg och upplevde är och var något som jag tror Frälsningsarmèn än idag står för.

 

 

 

                                     Här nedan bilder från förr och nu.

 

 

 

 

Bodens Kommun bildarkiv.

 

Bild från Frälsningsarmén i Boden 1904.

 

 

 

Lusiafirande, obesämt årtal, troligen armelokalen Lillågatan.  

 

 

 

Boden år 1900 ca. 

 

 

Bodens Kommun bildarkiv. 

 

Bild på Japanska eller Kinesiska gångbron om man så vill. Som förband Lillågatan i riktning från

Frälsningsarmèn mot nuvarande Polistationen.

 

Bodens Kommun bildarkiv.

 

Här samma bro i annat perspektiv. 

 

 

Gruppbild från gamla Frälsningsarmèn, Lillågatan i Boden.

 

 

Interiörbild, Lillågatan ca mitten 40 tal. Notera blåsinstrumenten, Frälsningsarmèn var också

känd för sin hornmusik.

 

 

Här kan man se gångbron i riktning mot dåvarande läroverket, man kan även se en gångtunnel

mellan nya och gamla läroverket. Till vänster i bild var också en elfirma med firmanamnet

elektrokeb eller något liknande. Årtal slutet av 50 början på 60 tal. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ängesträsk som är beläget en bit utanför Niemisel väg 356. Midsommarfirande med anor från

1908. Det var då Frälsningsarmèn började sitt midsommarfirande där och det skulle ha varit

100 års jubileum midsommar 2009. Man kan föreställa sig att det gammalt tillbaka var folkliv

med jordbruk och uppodlad mark, något som människorna på den tiden kanske trodde skulle

fortätta ända in i våra dagar. Nu blev det inte så, vi ser mer och mer att landsbyggden

avfolkas. Men år efter år fortsatte frälsis troget besöka Ängesträsk fram till midsommar

2008, kanske var det sista midsommarfirandet där?  

 

 

 

Interiör från huset här ovan. Klotlampor i stänger från taket, träbänkar och stänger en bit

från tak som förstärkte huset från sida till sida. Detta är en epok som försvunnit mer och

mer. Efter sång och musik med predikan var det kaffe med dopp, korv och läsk. Dags för

årorna som är ett lotteri med allehanda vinster, kan sägas vara ett signum för frälsis.

 

 

Sång och musik i Ängseträsk. 

 

 

 

 

Midsommarljus över skog och hus i Ängesträsk.

 

 

 

 

Brännastrand i Boden vid vattnet av Bodträsket, där man under sommrarna brukade hålla

friluftsmöte.

 

 

De här bilderna är tagna någon gång slutet av 70 eller början av 80 talet. Här finns inget

motiv målat i "elefantörat" eller hatten som man också kan kalla estraden.

 

 

 

 

Gårdsmöte mellan Lulevägen och Ugglegatan, troligen slutet av 70 talet.

 

 

 

                                                       Hösten 2009 enligt här nedan.

                                                

 

                                                    

 

 

                                   

 

 

 

Här i gamla folketshus låg Frälsningsarmèn i Boden. I nedre stadsdelen inte långt från

järnvägstationen.

 

 

 

 

Frälsningsoldat i beredskap att hälsa välkommen till sista mötet i den egna lokalen. 

 

 

 

 

 

 

Här två eldsjälar närmast i bild, som verkat och bidragit mycket för frälsis.

 

 

Botbänken som den kallas i Frälsningsarmèn där många böjt sin knän och blivit välsignade. 

 

 

Kårledare Edda Eriksson på plattformen.

 

 

Major Bertil Divert predikade. Det ser kanske lite glest ut i bänkraderna, men var mer

välbesökt än det ser ut att vara detta sista möte i egen lokal. 

 

 

Det tre bilderna här visar kaffeservering, en trevlig och uppskattad samvaro.

 

 

 

 

 

 

Och efter kaffepaus var det dags för avrustning av armelokalen, ihoprullandet av fanorna

symboliserar detta.  

 

 

 

 

Armelokalen som den såg ut, man får en uppfattning om hur stor den var.  

 

 

 

Gatubild i riktning mot Bodträsket med Stadshuset längst bort mitt i bild

 

  

Här nedan en lista på kårledare i Boden lite otydlig och kanske behöver kompleteras.

Varför jag skriver lite om frälsis är för att mina minnen därifrån långt tillbaka i tiden

är positiva och där allt hade sin början på mitt liv på något vis.

 

 

 

 

 

Här i Elimförsamlingens lokal på kyrkgatan hade Frälsningsarmén sin verksamhet ett kort

tag efter flytten från gamla Folketshus.

 

                                                                                     

 

Gavel mot                              Frälsningsarmén i ny lokal.

Drottningatan.

                         

Vy med ingång från

Soldatgatan.

 

                         Från  2012 finns Frälsningsarmén i JohannesKyrkan, Drotningatan övre

                         stadsdelen inom Sveafältet Boden.

 

   

  

Mer på sidan 6-8.

 

Startsida.

 

Sidan 1.

Sidan 2.

Sidan 3.

Sidan 4.

Du är på sidan 5.

Sidan 6.

Sidan 7.

Sidan 8. 

(C) Copyright 2004
Senast uppdaterad
2015-01-15 00:49